Agronomutbildningen DÅ

Agronomutbildningens utveckling fram tills idag

Agronomutbildningen skiljer sig idag väsentligt jämfört med hur den såg ut för 60 år sen. Detta av naturliga skäl eftersom även lantbruket har förändrats drastiskt under denna tid. Sammanfattat kan man säga att det som har förändrats mest inom utbildningen är kraven på praktik och omfattningen av den akademiska delen av utbildningen. När Lantbrukshögskolan bildades år 1930 fanns det ett krav på 3 års jordbrukspraktik för att få börja läsa till agronom. Själva utbildningen var 3-4 år lång och hade tre olika inriktningar; jordbrukslära, husdjurslära och lantbruksekonomi.

30 år senare, på 1960-talet, hade antalet inriktningar ökat och de tre praktikåren som krävdes för att bli antagen hade bytts ut mot ett propedeutiskt år, ”proppen”. Under denna tid var utbildningen 4 år lång och inkluderade 6 månaders examensarbete och 3 månaders specialpraktik.

Ytterligare 30 år senare (1990) hade utbildningen blivit 4,5 år lång. En lantbruksvetenskaplig grundkurs utgjorde en gemensam start för alla agronomprogram och praktikkraven varierade. Under denna tid fanns sex olika inriktningar att välja på; bioteknik, ekonomi, husdjur, livsmedel, mark/växt och teknik.

Under 2000-talet skedde snabba förändringar i agronomutbildningarna genom Bologna-processen som bland annat ledde till en ytterligare akademisering av utbildningarna. Utbildningsprogrammen har nu under de senaste åren anpassats till de förändringar som gjordes i Bologna-processen men också drabbats av besparingskrav som tvingat fram andra förändringar och gjort programmen till vad de är idag. Mer om hur agronomutbildningen ser ut idag och hur den kan komma att se ut i framtiden får ni veta i kommande inlägg!

kastanj- AERTAN

Den stora kastanjen – numer historia på Ultuna. Foto: Maria AERTAN Andersson