Agronomutbildningen NU

Dagens agronomutbildning består av fem separata utbildningsprogram med olika behörighetskrav:

Naturvetenskaplig behörighet: Husdjursagronom, mark/växtagronom och livsmedelsagronom

Samhällsvetenskaplig behörighet: Ekonomagronom och landsbygdsutvecklingsagronom

Agronomexamen är fortfarande idag 4,5 år lång, men flitiga diskussioner har förts under lång tid att anpassa agronomexamen efter andra mastersutbildningar och göra den till 5-årig. De 4,5 åren består för alla agronomer, oavsett inriktning, av 1,5 år av obligatoriska ämnen (ämneskurser). Det är ämnen som ger den samhällsvetenskapliga eller naturvetenskapliga basen och som utgör grunden i agronomernas kompetens. Exempel på dessa ämnen kan vara t.ex. kemi, företagsekonomi, organisationsteori, matematik, växtbiologi, statistik och anatomi.

agronomexamen

Överblick över agronomutbildningen. Urklipp från SLU ua 2014.1.1.1-1463

Agronomutbildningen innehåller också 1,5 år med agronomprofilerande kurser som ger den specifika kompetens som varje specifik agronominriktning får. Markväxtagronomer läser här exempelvis växtproduktion, tillämpad markvetenskap och miljöfrågor kopplade till växtproduktion. Husdjursagronomerna läser istället kurser om de olika djurslagens produktion. Livsmedelsagronomerna läser bland annat kurser i mikrobiologi kopplat till mat och livsmedelslagstiftning. Ekonomagronomerna läser exempelvis lantbruksekonomi, driftsplanering och kooperativ. Landsbygdsutvecklingsagronomerna läser om landsbygdens aktörer, globalisering och mycket mer! Alla agronomer läser även översiktskurser för att få kunskap inom de andra agronominriktningarnas huvudämnen, en markväxtagronom läser exempelvis översiktskurser i animalieproduktion, livsmedelsproduktion, ekonomi och landsbygdsutveckling.

Efter tre år skriver alla agronomstudenter ett självständigt arbete under 10 veckor, en kandidatuppsats, och i slutet av utbildningen skrivs ett examensarbete under en termin, en magister- eller masteruppsats.

20140418_154659 (1)