Agronomutbildningen FRAMTID

Dagens agronomprogram är under omarbetning. SLU:s rektor har beslutat att rådet för agronomprogrammen (RAG) ska planera för innehåll och upplägg av den framtida agronomutbildningen. Den slutgiltiga rapporten har ännu inte presenterats men preliminära rapporter finns att läsa. Rapporten som presenterats utgår från agronomprogrammens examenskrav och från 18 punkter som skulle beaktas i uppdraget.

Nedan presentera vi i korta drag förslaget på de nya agronomprogrammen. Hela rapporten kan du läsa här.

Först och främst föreslås agronomprogrammen att omfatta 300 hp (fem år) istället för dagens 270 hp. Det kommer dock med största sannolikhet fortfarande gå att ta ut en agronomexamen efter 4,5 år, men själva programmet förlängs för att harmonisera med andra kandidat- och mastersutbildningar.

Nuvarande agronomprogram och förslag till nytt agronomprogram.

I förslaget ingår fortfarande 90 hp ämneskurser som ska ge basen inom varje utbildning. Förslaget är att i möjligaste mån genomföra dessa ämneskurser som gemensamma moduler för att underlätta för studenter som vill byta från ett agronomprogram till ett annat.

Förslag på ämneskurser.

De agronomprofilerande kurserna är kurser som har en tydlig agrar- eller yrkesrelaterad profilering. De både utgör den gemensamma kärnan i agronomutbildningen samtidigt som de ger varje inriktning sin speciella profil. I det nya förslaget har de agronomprofilerande kurserna utökats i omfattning från 90 till 120 hp (2 år). Hälften av dessa kurser (60 hp) föreslås vara gemensamma och läsas av alla agronomprogram. Av dessa gemensamma kurser föreslår 45 hp vara obligatoriska, och bestå av en gemensam introduktionskurs (15 hp) och en gemensam översiktskurs (15 hp) som båda kommer ligga under den första terminen  på utbildningen. Det tredje obligatoriska momentet är en gemensam projektkurs som ligger under år 4, motsvarande dagens kurs Projektledning och kommunikation för agronomer (tidigare Agrosystem). De valbara gemensamma kurserna består av praktikkurser, en studieresa-kurs, en traineekurs och en kurs som möjliggör studenterna att få en internationell inriktning på sin utbildning.

Förslag på gemensamma kurser

Förslag på gemensamma kurser

De inriktningsspecifika kurserna utgör den yrkesrelaterade och agrart inriktade bas som utgör kärnan i respektive agronomprograms examina. Utöver de inriktningsspecifika kurserna kommer det som idag även att finnas valbara kurser som inte är nödvändiga för examen men som anses vara lämpliga för respektive examina.

Förslag på inriktningsspecifika kurser.

 

En annan sak som tas upp i rapporten (det var en del av uppdraget) är möjligheten att ta en agronomexamen utan inriktning. Konceptet är tänkt att möjliggöra olika kombinationer av befintliga inriktningar. Det är inte helt definierat vad dessa agronomer ska kunna utan syftet är att en agronomexamen utan inriktning ska leda till att helt nya agrara kompetenser ska kunna uppstå.

Det kan vara bra att öka valfriheten men finns det en risk att agronomexamen urvattnas om man möjliggörs att ta en agronomexamen i det ämne man önskar – vad tror ni?

Kommentera gärna hur ni tycker att detta förslag låter och vad ni önskar av en framtida agronomutbildning!


2 thoughts on “Agronomutbildningen FRAMTID

  • Maria Andersson

    En tanke (utifrån nya 270hp-konceptet där antalet helt valbara poäng är få) är att i de gemensamma kurs-poängen släppa in möjligheten till fördjupning mot andra inriktningars grundkurser och ev också fördjupningskurser om man har förkunskap nog. Det är nog klokt att hålla på egna inriktningens krav på omfattande fördjupning. T ex kvalitétskursen för livsmedlare, skulle den kunna öppnas för fler inriktningar? Kvalitétsutvecklingskompetens efterfrågas i många olika annonser.

    Främst gäller kanske ovanstående tankar MV, H och Li:s möjligheter att plocka in mer management i sin utbildning. Inte helt ovanligt behov både som rådgivare, lärare och för att ha möjlighet att klättra vidare inom företag av mindre klassisk agronom-karaktär men som trots det väldigt många agronomer arbetar/och även framgent behöver bidra med agronomkompetens i.

    Skulle vara intressant att höra ekonomernas + ev LBU:s möjligen omvända behov?

    Vad är trainee-kursen tänkt att ge (kanske är den svaret på föregående två stycken)? Kan en husdjurare läsa den utan att ha läst andra mer managmentfokuserade kurser? Skulle detta öka konkurrenskraften mot civiling och ekonomer som idag utkonkurrerar agronomer inte minst till traineeprogram även INOM branschens stora organisationer?

    Alla erfarenheter jag själv mött talar FÖR att gemensamma moment läggs vid utbildningsstart. Jmf årskullar som mixats inom agronomprogrammet både genom proppen och LG1:an (avser en möjlig efterapning av timing snarare än tillbakagång till de delar av kurserna som i efterhand bemötts med negativ kritik). Möjliga motargument skulle vara möjlighet att använda sin egen fördjupning och samläsningsvinster med kandidatprogram. Det sista en huvudsakligen en ekonomisk fråga utan direkt påverkan på kvalitén, utöver resursmässigt.

    Reply
  • Pingback: Välkommen att kommentera rapport kring framtidens agronomutbildning! | Agronomuppropet

Speak Your Mind

Your email address will not be published. Required fields are marked *

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>