Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsbehov inom de gröna näringarna

I torsdags (8/10) hölls en akademisammankomst på KSLA och Agronomuppropet var inbjudet för att prata om hur vi kan öka intresset för agronomutbildningarna och agronomyrket. Det var en mycket intressant och givande akademisammankomst, som behandlade ett mycket viktigt ämne. Vill du se föredragen i efterhand finns de filmade och presentationerna är upplagda på KSLAs hemsida.

KSLA-logotyp

Föredragarna belyste frågeställningen ur olika perspektiv och diskuterade frågor som bland annat “Hur ser gymnasieungdomar idag på lantbruksutbildningar?”, “Hur får vi fler unga intresserade av de gröna näringarna?”, “Hur anpassar vi rådgivningen efter vad lantbrukarna efterfrågar?”, “Hur kan vi omvandla forskningsresultat till något som kan användas inom praktiskt lantbruk?”.

Första föredragshållaren var Arvid Stiernström, från styrgruppen av KSLAs framtidsprojekt. Ett projekt som syftar till att locka fler unga till akademin och nu även att få fler unga att intressera sig för de gröna näringarna. Framtidsprojektet kommer vi berätta mer om framöver, inte minst för att alla vi som står bakom Agronomuppropet också är involverade i Framtidsprojektet.

Framtidsprojektet

Framtidsprojektet

Beatrice från Agronomuppropet pratade om varför vi valde att starta ett agronomupprop. Hur vi alla kan hjälpas åt för att göra begreppet AGRONOM mer igenkänt och i förlängningen få fler intresserade av agronomyrket.

Under eftermiddagen fick de närvarande höra Anna Carin Pålsson berätta om en intressent undersökning kring hur unga idag ser på att jobba inom den gröna näringen. Undersökningen syftade till att se vilka attityder som fanns bland unga kring de gröna näringarna. Vad som var otroligt viktigt att ta med sig från detta var att unga generellt sett inte hade några attityder kring de gröna näringarna, av den enkla anledning att de inte vet vad “de gröna näringarna” är. Man har inte attityder om något som man inte har kunskap om. Anna Carins undersökning visade att få kan tänka sig att läsa vidare inom jordbruksämnen, troligtvis för att de inte har någon kunskap om branschen, möjliga yrken m.m. Ökad kunskap skapar en positiv attityd. För att få unga att ha en attityd om vår bransch måste vi alltså först se till att de får kunskap om den och att kunskapen sprids på ett sätt som de unga tillgodogör sig. Det handlar mycket om att hitta rätt informationskanaler för denna målgrupp.

Ungas attityder kring lantbruk- och skogssektorn

Ungas attityder kring lantbruk- och skogssektorn

Vidare fick vi höra om kunskapsöverföring mellan forskare och brukare. Magnus Ljung från SLU berättade om hur rådgivaryrket måste utvecklas för att möta de önskemål som finns hos lantbrukarna. Rådgivare bör enligt Magnus mer fungera som processledare än vad de gör idag. Bengt Persson, LRF, fortsatte att prata kring detta ämne men nu med fokus på hur ska vi lyckas få alla de resultat som forskningen landar i att inte bara bli ännu en rapport. Den forskning som finns är en stor resurs för näringen och hur ska den kunna omvandlas för att kunna användas i praktiken?

20141009_165102 (1)

Bengt Persson, LRF, om hur forskning ska omsättas i praktiken

Sista föredragshållaren var Djamal Hamali som berättade om projektet Flykting söker bonde. Ett mycket lyckat projekt i Valdemarsvik som inte bara lett till att nyanlända svenskar får möjlighet att arbeta på gårdar och att lantbruket runt Valdemarsvik fått välbehövlig extra arbetskraft och kompetens – projektet har även lett till att allt fler vill flytta till Valdemarsvik!

Efter föredragen hölls en mycket engagerad diskussion, många ville göra sin röst hörd. För oss bakom Agronomuppropet var det otroligt kul att höra att efter vårt föredrag började de som höll föredrag eller de som ville kommentera något att presentera sig med inte bara sitt namn utan även ett “jag är agronom”. Roligast var nog att höra en av de som deltog i diskussionen säga “jag är agronom, men det har jag aldrig förr sagt. Jag brukar alltid säga att jag är journalist, men från och med nu ska jag säga att jag är agronom!”. 

Diskussionens viktigaste ämne var utan tvekan kring vilken bild vår näring sänder ut. Lantbruk- och landsbygdsnäringen framställs ofta som en bransch med mycket fokus på problem, vilket är mycket olyckligt. Vem blir attraherad av att söka sig till vår bransch när problem är vad som syns utåt? Vi måste tillsammans arbeta hårt för att visa upp vilken intressant framtidsbransch vi verkar inom, vända problemen till utmaningar och istället peka på de stora möjligheter som finns inom branschen. En viktig diskussion som fördes var även hur vi talar om vår bransch. Många kommenterade att vi inte alltid talar ett språk som andra utanför branschen kan ta till sig, ett exempel där är att begreppet “de gröna näringarna” används flitigt. Ett begrepp som kanske inte är så självklart för personer utanför branschen!

2014-10-09 16.33.06

Några budskap från dagen, från Anna Carins föredrag

Arbetet inom KSLAs arbetsgrupp som låg bakom denna dag kommer fortsätta. Till er alla vill vi ge budskapet – fokusera på utmaningar och möjligheter, inte problem. Lyft vår bransch på ett positivt sätt och skapa framtidsanda. På så sätt kan vi få fler intresserade av de gröna näringarna.   ….och använd inte begreppet “gröna näringarna” utan prata med målgruppen på målgruppens språk!