Gustaf jobbar för att Sveriges jordbruksfrågor ska få gehör i Bryssel

Gustaf Svenungsson, 23, studerar till ekonomagronom med inriktning mot nationalekonomi. Gustaf kommer ursprungligen från Västsverige där hans familj driver lantbruk i Hjärtum och i Brålanda. I våras skrev Gustaf kandidatuppsats om hur EU skyddar sitt jordbruk, livsmedelsindustri och den inre marknaden. Efter kandidatexamen kände han att han ville göra något annat under ett tag och hamnade då i Bryssel. Här berättar han för oss om sitt arbete i Bryssel och vill samtidigt tipsa andra agronomer om denna praktikmöjlighet!

bild1

Hej Gustaf – berätta om vad du gör i Bryssel!

Sedan början av september gör jag praktik på Sveriges ständiga representation till Europeiska Unionen (eller reppen, som vi kort och gott säger). Det är Sveriges största utlandsmyndighet med ungefär 120 anställda, där alla jobbar med samma sak – att driva och få gehör för Sveriges ståndpunkter inom alla de politikområden som finns på EU-nivå.

Jag sitter på näringsenheten och jobbar med jordbruksfrågor, där vi för tillfället arbetar mycket med frågor rörandes om hur mjölkkrisen kan mildras, den nya eko-förordning och transparens inom livsmedelskedjan.

En stor del av tiden här nere lägger jag på att läsa på om de olika aktuella frågorna och vad EU-kommissionen, Europaparlamentet och vad de andra medlemsstaterna tycker i. En annan sak som tar en del tid är att så fort vi har varit på ett möte, träffat en intresseförening eller gått på ett seminarium ska en rapport skrivas för att sedan skickas till Regeringskansliet i Stockholm. Detta är för att Stockholm ska kunna ta välinformerade beslut och skriva bra instruktioner till oss som vi kan agera efter när vi förhandlar med de andra medlemsstaterna.

Jag gör även ett nyhetsbrev som går ut varje vecka till en del människor på Näringsdepartement. Nyhetsbrevet har hittills bland annat berört frågor som TTIP, Bayers köp av Monsanto och det uppseglande gödselkriget mellan Ryssland och Marocko.

Vi är åtta praktikanter på reppen (men närmare 50 svenska praktikanter totalt i stan) som när vi inte jobbar är ett trevligt gäng som turistar runt i Bryssel och i Belgien, pluxar på torsdagar och dricker öl på trevliga uteserveringar.

14466398_10209031747284925_1559533044_o

Vad anser du är det bästa med att läsa till agronom och varför valde du denna utbildning?

Jag var först inne på att läsa till ingenjör eller vanlig nationalekonom. Men sen hittade jag ekonomagronom-programmet och insåg att nationalekonomi med inriktning på miljö, jordbruk och handel skulle passa mig perfekt. Det bästa med utbildningen är många olika saker! Men framförallt är det nog att jag trivs så bra i Uppsala och på Ultuna. De nya och fräscha undervisningslokalerna tillsammans med de gamla ladugårdarna skapar en trevlig atmosfär. Sen trivs jag väldig bra med människorna som jag studerar med och med studentlivet på Ultuna. Det känns också bra att veta att man kommer vara eftertraktad på arbetsmarknaden när man är klar, eftersom behovet av människor som har kunskap kring hållbart jordbruk kommer bli allt större i framtiden.

Om någon är intresserad av att bli nästa jordbruksintern – hur ska de då gå till väga?

Eftersom det är ett högt söktryck på reppens praktikplatser är det viktigt att man är tydlig i sin ansökan och att man skiljer sig från resten. Jag var väldigt tydligt med att jag sökte praktik på lantbruksenheten och beskrev mina kunskaper inom ämnet. De andra praktikanterna är till stor del jurister och samhällsvetare, så vi agronomstudenter har en stor fördel eftersom vi redan känner till mycket kring jordbrukspolitiken.

Sista ansökningsdagen för att söka vårens praktikplatser är 16 oktober. Det är något jag verkligen rekommenderar mastersstudenter att gör eftersom det är en oerhörd trevlig arbetsplats med bra kollegor och med kvalificerade arbetsuppgifter!

Här står allt man behöver veta.

 

bild2